Hon, han och hen

Tydligen så är det massa snack nu om svenska folket ska börja använda pronomet hen.
Jag säger bara kör, när jag gick i gymnasiet så var det en kille/tjej som ingen riktigt visste om det var en han eller hon, och i en helt oavsiktlig felsägning råkade jag säga honne. Sen dess vad denna kille/tjej honne, alla visste vem honne var. men vill man bli kallad för honne, njaa nej jag tror inte det.

(True story: När det var 100 dagar kvar till studenten hade jag en lapp på bröstet där det stod 100. Honne frågade om han kunde köpa mig för 100 kronor var rätt billigt. Han hade missuppfattat hela grejen. Jag sa iallafall nej av uppenbara skäl.)

Sen en annan grej jag läste på DN, föräldrarna som inte berättar för sina barn vilket kön dom har. SAY WHAT?? Föräldrarna vill inte att barnets ska defineras av sitt kön, som om det vore något dåligt. Som att skillnaden mellan man och kvinna är något dåligt. Vi är födda olika, varför ska vi tvinga oss att bli lika, varför ska vi utgå från att vi är same same. Kan vi inte lära våra barn att alla är olika och det är ok.

Om min mamma hade sagt till mig att jag inte fick ha rosa när jag var lite så hade jag fått en riktig bitchfit. En gång när jag var 10 år provade jag världens finaste kläder, riktiga xigenarkläder med stor kjol och singoallatröja med massa blommor och krås. Problemet var att det var det fulaste min mamma sett och jag fick inte köpa kläderna. Då och då tänker jag fortfarande på dom kläderna och hur min mamma inte köpte dom till mig.